Lat. Sculptu´ra av sculptere, mejsla, bildhuggarkonst ( Nordstedts uppslagsbok, 1948). Uppslagsbokens definition har för länge sedan förlorat sin betydelse. Nu talar vi om ”Skulptur i det fria fältet”. Skulptur kan vara allt från en modellerad, svetsad, snickrad figur eller form, en perfomance, en videofilm, ett landartprojekt, en social skulptur eller kanske en konceptuell installation.

Undervisningen i det ”vidgade fältet” kräver ett öppet sinnelag och intensiva samtal med eleven, där vi ringar in, strukturerar och problematiserar det eleven vill ge uttryck för och ur samtalet hitta lösningar, lämpligt material och den uttrycksform idén eller temat kräver.

För att kunna föra det intensiva samtalet krävs ett gemensamt språk baserat på gedigna kunskaper i det ABC som vi tillägnar oss genom det enträgna och basala arbetet som sker parallellt i teckning och framför modellen.

Modellstudier
Modellstudier utgör skulpturundervisningens grundkurs; ABC. Studierna ger nödvändiga kunskaper i den tredje dimensionens problematik. De utgör också en bas för utvecklandet av ett aktivt seende och en fysisk intelligens, samt ett gemensamt språk kring grundläggande begrepp:
Aktiv/vilande, stabil/instabil, bärande/buret, skalor/proportioner. Formens rörelse, mellanrummens form och betydelse. Formens påverkan på rummet eller tvärtom; rummets påverkan på formen. Ljusets inverkan, osv., osv.



Teckning
I arbetet med att erövra de grundläggande färdigheterna i teckning skapas möjlighet till fördjupning och analys av bildens uttryck, form och innebörd. Eleven tillägnar sig också en djupare insikt om relationen mellan bildyta, proportioner och perspektiv som ett redskap och hjälpmedel för fortsatt skapande. Grunden läggs till ett eget konstnärligt uttryck.

Kroki
Krokiteckning skärper elevens iakttagelseförmåga och ger färdighet att i skissens form uttrycka och sammanfatta helheter och återge detaljer hos de studerade objekten samt att uttrycka en idé. Ur den enkla metoden uppstår en form- och stilkänsla, och förhållande till gestaltning som inte är begränsad till enbart synsinnet eller ens sinnena över huvud taget. En personlig formkänsla applicerbar på alla konstgenrer men som även påverkar tanke och handling.

Verktyg och maskiner
Demonstrationer av verktyg och maskiner. Förhållningsorder vid användning av skolans maskiner.

Materiallära
Inom materialläran förmedlas kunskaper om skilda material, deras möjligheter och begränsningar, samt olika tekniker. Eleven informeras även om arbetsmiljö samt regelverk för handhavande och de olika materialens konsekvenser för hälsa och miljö.

Tematiska uppgifter
I tematiska uppgifter tränas eleven att tillämpa inhämtade kunskaper och vunna färdigheter i övningar på något tema, genom idé- och formuppgifter som eleven arbetar med under kortare eller längre perioder. Här ges också utrymme för eleven att utveckla sitt konstnärliga skapande i egna projekt för att uppnå en ökad grad av självmedvetenhet, och som ett led i arbetet med att skapa en egen identitet som självständig, kreativ och skapande konstnär.

Analys och genomgång
Varje uppgift och projekt avslutas med en genomgång där lärare och elever, enskilt eller i grupp, diskuterar och analyserar elevernas insatser. Skolan vill stimulera ett arbetsklimat där eleven lär sig att öppet och nyfiket analysera och tala om både egna och andras verk. Varje årskurs avslutas med en individuell genomgång av slutförda arbeten och inför ansökan till högre utbildning och elevutställning, då också konstnärliga strategier diskuteras.

Konsthistoria och Gästföreläsningar
I utbildningen förmedlas grundläggande kunskaper om äldre och samtida konst. En återkommande föreläsningsserie omfattar:
- En konsthistorisk översikt.
- Problem och tendenser inom bildskapande.
- Bildens funktion i olika sammanhang.
- Konsten som uttryck för skilda samhällsförhållanden.
- Kultursektorn som samhällsfaktor och arbetsmarknad.
- Förhållanden i yrket, yrkeslivsorientering.
- Utvecklingstendenser.

Skolan lägger stor vikt vid mötet med verksamma konstnärer andra representanter för kulturlivet. Utöver den dagliga kontakten med skolans lärare uppnås detta genom gästföreläsningar av konstnärer och andra, med olika inriktning och skilda erfarenheter, i syfte att ge eleverna en konkret bild av det konstnärliga skapandets och kulturens skilda villkor och förutsättningar.

Landskapsstudier
Seminariet syftar till att uppmärksamma det unika i en konstnärlig kreativ process med tonvikt på landskapet i dess vidaste mening. Projektet fokuserar på en gränsöverskridande hållning där givna positioner inom måleri och skulptur upplöses. - Vad kan platsen tillföra ett konstverk, vad kan ett konstverk tillföra en plats?

Video, videoredigering
I ämnet video/videoredigering lär vi oss att göra videofilmer. Vi arbetar med digital videokamera och redigerar sedan filmerna i datorn. En viktig aspekt i utbildningen är att man lär sig program och kamera genom att arbeta utifrån en egen idé, så att kunskap vad gäller teknik uppstår i samband med att ett innehåll gestaltas. EXEMPEL --->

Skolans målsättning
Eleven skall genom undervisningen:

• Utveckla sin kunskap om och förståelse för konst och konstnärliga värden.
• Utveckla seende, iakttagelseförmåga och tekniska färdigheter för att tillägna sig nödvändiga kunskaper för att uttrycka sig i bild och form.
• Tillägna sig kunskaper om olika materials och teknikers varierande egenskaper och möjligheter genom experimentellt utforskningsarbete.
• Tillägna sig kunskap om färg och färgteorier.
• Utveckla sin egen idé- och formvärld genom tematiska uppgifter och egna projekt.
• Utveckla sin förmåga att självständigt analysera och i grupp diskutera formala och teoretiska frågeställningar kopplade till egna och andras arbete.
• Utveckla förmåga till självständigt skapande.
• Orientera sig om bildkonstens utveckling och dess förhållande till övriga kulturyttringar och sociala förhållanden.
• Tillägna sig kunskap om arbetsförhållanden, utveckling och utbildning inom det konstnärliga området, samt utveckla förmåga att självständigt finna information och kritiskt analysera denna.