Skulptur
Modellstudier och klassiska studier
Genom lärarledda modellstudier övar vi upp ett aktivt seende. Modellstudierna i skulptur utförs mestadels i lera och tekniker för avgjutning lärs ut så att studierna går att bevara. Arbetet skapar förutsättningar till förståelsen för problematiken kring begrepp som aktiv/vilande, stabil/instabil, skala/proportion, rumslighet och ljusets betydelse. Modellstudierna utgör på så vis en bas för det fortsatta konstnärliga skapandet och nyckeln till att finna en egen väg och ett personligt uttryck.
Fria studier i skulptur
Skulptur kan vara allt från en modellerad, svetsad, snickrad figur eller form, en performance, en videofilm, ett landartprojekt, en social skulptur eller en konceptuell installation. De mer klassiska studierna varvas hela tiden med friare studier där egna och tematiska projekt får utrymme att realiseras. I de fria studierna blir ansvaret för den enskilde studenten större. Arbetet är till stor del enskilt och dialogen mellan lärare och student utgör grunden för utveckling och undervisning.
Skulptur kan vara allt från en modellerad, svetsad, snickrad figur eller form, en performance, en videofilm, ett landartprojekt, en social skulptur eller en konceptuell installation. De mer klassiska studierna varvas hela tiden med friare studier där egna och tematiska projekt får utrymme att realiseras. I de fria studierna blir ansvaret för den enskilde studenten större. Arbetet är till stor del enskilt och dialogen mellan lärare och student utgör grunden för utveckling och undervisning.
Översikt av utbildningens innehåll
Modellstudier:
Modellstudier bedrivs i perioder om två eller tre veckor med samma ställning. I måleri brukar vi börja med analytisk teckning för att finna proportioner och viktiga riktningar innan själva arbetet med färg tar vid..Vi uppmuntrar även att botanisera i varierande material och tekniker, för att hitta olika temperament i samspelet mellan material och respektive elev. Vid sidan om den rent formella i studien kommer mer konstnärliga resonemang in i problematiken. Det handlar om uttryck, språk, modellens karaktär, etc. Det är även viktigt att påpeka att modellstudierna i sig kan utvecklas till en nivå där uttryck och konstnärlig nivå tar sig långt ifrån det som handlar om realistisk avbildning. Modellstudierna i sig kan finna fria vägar till experiment med form, färg, ljus och emotionella stämningar med modellen som utgångspunkt.
Tematiska fria uppgifter: I tematiska uppgifter tränas eleven att tillämpa inhämtade kunskaper från de mer traditionella studierna inom ramen för ett presenterat tema. Temaperioderna varvas med modellperioder under hela läsåret oftast är de tre veckor långa. Här ges utrymme för eleven att utveckla sitt konstnärliga skapande i egna projekt för att uppnå en ökad grad av självmedvetenhet, och som ett led i arbetet med att skapa en egen identitet som självständig, kreativ och skapande konstnär.
Teckning: I arbetet med att erövra de grundläggande färdigheterna i teckning skapas möjlighet till fördjupning och analys av bildens uttryck form och innebörd. Eleven tillägnar sig också en djupare insikt om relationen mellan bildyta, proportioner och perspektiv som ett redskap och hjälpmedel för fortsatt skapande. Grunden läggs till ett eget konstnärligt uttryck.
Kroki: Krokiteckning skärper elevens förmåga att iaktta och ger färdighet att i skissens form uttrycka och sammanfatta helheter och återge detaljer hos de studerade objekten samt att uttrycka en idé. Ur den enkla metoden uppstår en personlig formkänsla applicerbar på alla konstgenrer.
Materiallära: Inom materialläran förmedlas kunskaper om skilda material, deras möjligheter och begränsningar, samt olika tekniker. Eleven informeras även om arbetsmiljö samt regelverk för handhavande och de olika materialens konsekvenser för hälsa och miljö.
Analys och genomgång: Varje modellperiod och tematisk period avslutas med genomgångar där alla fasta lärare och elever deltar. I grupp, diskuterar och analyseras elevernas insatser. Skolan vill stimulera ett arbetsklimat där eleven lär sig att öppet och nyfiket analysera och tala om både egna och andras verk. Varje utbildningscykel avslutas med en individuell genomgång av slutförda arbeten och som hjälp inför ansökan till högre utbildning.
Konsthistoria och Gästföreläsningar:I utbildningen förmedlas grundläggande kunskaper om äldre och samtida konst. Skolan lägger stor vikt vid mötet med verksamma konstnärer andra representanter för kulturlivet. Utöver den dagliga kontakten med skolans lärare uppnås detta genom gästföreläsningar av konstnärer och andra, med olika inriktning och skilda erfarenheter, i syfte att ge eleverna en konkret bild av det konstnärliga skapandets och kulturens skilda villkor och förutsättningar.
Skrivkurs: I kursen får de studerande under lärarens ledning stifta bekantskap med olika texter och lära sig att analysera form och innehåll, samt hitta vägen till ett eget skrivande. Målet för undervisningen är att den studerande självständigt skall kunna presentera sig, sin konstsyn och uppnådda kompetens, i den portofolio som alla studerande skall sammanställa i anslutning till att utbildningen vid skolan avslutas.
Tematiska fria uppgifter: I tematiska uppgifter tränas eleven att tillämpa inhämtade kunskaper från de mer traditionella studierna inom ramen för ett presenterat tema. Temaperioderna varvas med modellperioder under hela läsåret oftast är de tre veckor långa. Här ges utrymme för eleven att utveckla sitt konstnärliga skapande i egna projekt för att uppnå en ökad grad av självmedvetenhet, och som ett led i arbetet med att skapa en egen identitet som självständig, kreativ och skapande konstnär.
Teckning: I arbetet med att erövra de grundläggande färdigheterna i teckning skapas möjlighet till fördjupning och analys av bildens uttryck form och innebörd. Eleven tillägnar sig också en djupare insikt om relationen mellan bildyta, proportioner och perspektiv som ett redskap och hjälpmedel för fortsatt skapande. Grunden läggs till ett eget konstnärligt uttryck.
Kroki: Krokiteckning skärper elevens förmåga att iaktta och ger färdighet att i skissens form uttrycka och sammanfatta helheter och återge detaljer hos de studerade objekten samt att uttrycka en idé. Ur den enkla metoden uppstår en personlig formkänsla applicerbar på alla konstgenrer.
Verktyg och maskiner:
Demonstrationer av verktyg och maskiner. Förhållningsorder vid användning av skolans maskiner. Med insikter i olika redskaps användningsområden föds tankar kring hur de kan appliceras och skapa förutsättningar till att lösa skulpturala problem. Främst lär man sig maskiner med individuell handledning och verktyg när det uppstår behov. En introduktion till de maskiner som finns på skolan för att förstå vilka möjligheter som finns ingår dock i den kollektiva undervisningen.
Materiallära: Inom materialläran förmedlas kunskaper om skilda material, deras möjligheter och begränsningar, samt olika tekniker. Eleven informeras även om arbetsmiljö samt regelverk för handhavande och de olika materialens konsekvenser för hälsa och miljö.
Analys och genomgång: Varje modellperiod och tematisk period avslutas med genomgångar där alla fasta lärare och elever deltar. I grupp, diskuterar och analyseras elevernas insatser. Skolan vill stimulera ett arbetsklimat där eleven lär sig att öppet och nyfiket analysera och tala om både egna och andras verk. Varje utbildningscykel avslutas med en individuell genomgång av slutförda arbeten och som hjälp inför ansökan till högre utbildning.
Konsthistoria och Gästföreläsningar:I utbildningen förmedlas grundläggande kunskaper om äldre och samtida konst. Skolan lägger stor vikt vid mötet med verksamma konstnärer andra representanter för kulturlivet. Utöver den dagliga kontakten med skolans lärare uppnås detta genom gästföreläsningar av konstnärer och andra, med olika inriktning och skilda erfarenheter, i syfte att ge eleverna en konkret bild av det konstnärliga skapandets och kulturens skilda villkor och förutsättningar.
- En konsthistorisk översikt
- Problem och tendenser inom bildskapande
- Bildens funktion i olika sammanhang
- Konsten som uttryck för skilda samhällsförhållanden
- Kultursektorn som samhällsfaktor och arbetsmarknad
- Förhållanden i yrket, yrkeslivsorientering
- Utvecklingstendenser
Skrivkurs: I kursen får de studerande under lärarens ledning stifta bekantskap med olika texter och lära sig att analysera form och innehåll, samt hitta vägen till ett eget skrivande. Målet för undervisningen är att den studerande självständigt skall kunna presentera sig, sin konstsyn och uppnådda kompetens, i den portofolio som alla studerande skall sammanställa i anslutning till att utbildningen vid skolan avslutas.