Skulptur åk 2
Genom att sätta strålkastaren på mina egna psykologiska tillstånd vill jag belysa känslor som
är svåra att sätta fingret på, eller för mörka för att kännas vid. Jag försöker ständigt utmana
mig själv i gestaltningen av det undermedvetna, hur man kan gestalta både vad som gör oss
till människor och det som är neurologiskt avvikande.
Olika känslor gör att jag ofta känner mig fram taktilt med materialet och låter det leda mig fram.
Jag älskar att jobba figurativt och tekniskt genomarbetat, med det vill jag väcka ett realistiskt
men ändå surrealistiskt uttryck. I ett plötsligt avbrott från verkligheten kan kan man hitta en
del av sitt undermedvetna.
För mig är konsten ett språk som vi alla delar oavsett tid plats och kultur.
Jag ser konst ur ett tidlöst perspektiv.